torsdag 13 juni 2013

Omtumlade kväll i Hagaparken

I går sprang Linus och jag parloppet som ett par. Min syster Gabriella och min svägerska Sara hade också ett par. 
Det var riktigt varmt i Hagaparken. Jag har så svårt att springa när det är varmt. Vid 2 kilometer skylten trodde jag att det skulle stå 4 km, då kan ni tänka att det var tungt :)

Linus sprang på dryga 21 minuter. Han är helt fantastisk. 

1.5 kilometer från mål sprang jag om en farbror som gick uppför en liten backe. Hörde precis när jag passerade honom att han började springa igen. Och precis där efter rasslade det i gruset bakom mig. Han hade ramlat. Jag vände och samtidigt kom en tjej till. Vi lade honom på sidan och bad funktionären att snabbt ringa  112. Han var nog ganska chockad för det tog en stund innan han reagerade. 
Vi märkte ganska snart att det inte var som det skulle med honom. Jag började att stoppa andra löpare som kom och skrek och frågade om någon var sjukvårdskunnig. Efter att ha stoppat några kom en sjuksköterska. Hon kollade andning och hjärtelag. Han andades inte och hjärtat hade stannat. Hon och en man turades om att göra HLR på mannen. Vi lyssnade och kände på puls, den var mycket svag. 
Det kändes som en evighet, men till slut kom ambulansen som stått vid start/mål. 
De kopplade genast upp honom för att se hur hjärtat slog. Maskinen sa genast till att de skulle ge elstötar. Alla backade från mannen, men inget hände. 

Jag gick vidare mot mål i lugnt tempo. Träffade på några av dem som hjälpte till och vi pratade om det med varandra. 

Var rejält skakig efteråt, men inte när jag satt vid mannens sida. 

Jag hoppas verkligen att det gick bra för honom. 

Jag har själv gått flera HLR kurser, men man kan nog inte gå för många. För nu när det verkligen gällde så visste jag inte vad jag skulle göra mer än att ropa på någon som kunde. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar