söndag 15 augusti 2010

MÅLET ÄR NÅTT!


Hela gänget, nästan. Linus och maxi saknas på bilden..
EN LITEN FILM...

Tänk att jag klarade att ta mig i mål i mitt första Midnattslopp!! När vi stog i startfållen hade jag faktiskt en lugn känsla i kroppen. Jag brukar annars bli ganska pirrig och få hög puls innan start.
Härlig "dunka-dunka" musik och en massa glada människor med samma mål i sikte.
De första 2 kilometrarna gick ganska bra sedan fick jag ont i hjärttrakten och min puls var HÖG. 170 efter 2 kilometer, lite väl hög tyckte jag. Den pulsen brukar jag ha efter att ha sprungit uppför en brant backe...Men jag fortsatte och det gick lite lättare, tills ryggen började "knorra", men det släppte också. Mina första 5 sprang jag på 34 minuter, tittade på min klocka och kollade av tiden. Den känndes okej. Sedan kom den fruktade backen...Puh, den var verkligen ingen lek i denna värme. Så jag gick faktiskt uppför den och jag kan lova att jag var inte ensam om det. Men att gå snabbt uppför den tog också på krafterna.
Vid vattenstationerna drack jag lite och hällde en mugg över huvudet, då fick jag lite nya krafter. På två ställen stog de med vattenslangar som sprutade, det var ljuvligt! Men det var privatpersoner som var snälla. Kanske borde arrangörerna tänkt på det också och haft lite slangar efter vägen. Många kolapsade och fick föras till sjukhus och en man avled. (Två är det visst just nu)Jag sprang förbi en man som precis hade kolapsat efter den långa backen, han hade fått hjälp och låg i framstupa sidoläge..
Jag visste var Maxi (som redan gått i mål) och killarna och övrig släkt stog, så jag höll höger och klappade deras händer vid vägkanten. Det var en HÄRLIG känsla.
Och sedan var jag i MÅL! Med tiden 1.11, mitt mål var 1.10 så tiden är jag nöjd med i denna värme som var. Snittpuls: 169 Ganka hög tycker jag!Jag fick påminna mig själv om att titta lite på utsikten när jag sprang för det var så vackert!
Det gick jättebra för mina tre killar, Maxi och Adam också, de var så duktiga! BRAVO!!!!!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt jobbat! Jag visste att ni skulle klara det! Kram Siv

Magdalena sa...

Jättebra i denna vämen! Det var nog därför pulsen var så hög! Men vilka fina resultat för hela familjen! Heja Thäbergs! En förebild!

Anette sa...

Grattis till er alla, super duktiga. Håller med vilka förebilder.

Skicka en kommentar